Handelsplats Hallstahammar

Handelsplats Hallstahammar

Det övergripande målet på lång sikt är att skapa en levande handelsplats där människor möts och trivs och där verksamheterna blomstrar. Det är möjligt att uppnå genom att börja med att kompetensutveckla och stärka de enskilda människorna som är verksamma där.

Problemställningarna i projekt Handelsplats Hallstahammar är likvärdiga för ett antal mindre och medelstora svenska städer.

Projektdeltagarna kom till största delen från små företag vars kunder främst är konsumenter. Där var vidareutbildningsnivån i de flesta fall låg, den aktiva samverkan skedde endast mellan ett mindre antal av aktörerna och i flera fall upplevdes att det fanns konkurrens dem emellan. Företagarna hade strax innan projektstart fått en ny, stor, konkurrent i ett nyöppnat köpcentrum och det fanns ingen samverkan/plan på kommunal nivå för att möta den utvecklingen. När lönsamheten är för låg satsar företagen inte på utveckling i tillräckligt hög grad och avstår hellre från gemensamma projekt där utväxlingen av resurserna skulle ge dem än mer tillbaka.

Det här är inte problemställningar är inte nya. Det gjordes en handelsutredning 1996 och problemställningarna var fortfarande de samma när det här arbetet startades 2010.

Därför var projektmålet att bygga en plattform för fortsatt utveckling, hos deltagarna och på orten. Plattformen skulle byggas av tre delar där huvuddelen var kompetensutveckling av de enskilda projektdeltagarna. Det är människor som skapar utveckling och därför satsades det stort på att utveckla målgruppen. Ett mål var att deltagarna skulle bli mer entreprenöriella. Annat mål var att de skulle hitta former för ”naturlig” samverkan och fortsatt egen utveckling. Den viktigaste faktorn där var att skapa utbildningstillfällen så att de lärde känna varandra, på riktigt, och att skapa en vilja att utvecklas och utveckla.

Den andra delen av plattformen var att processa fram ett gemensamt handelskoncept som berörde kunderna och som enar företagen i det fortsatta arbetet. Det blev tanken om ”Hallstahammar Först”.

Den tredje delen såg vi som helt nödvändig för att det skulle vara värt att satsa så här mycket resurser, tid och energi. Tredje delen innebar att skapa en finansierad samverkansorganisation som kunde vara resultatbärare av projektresultatet och driva arbetet vidare. Under projekttiden skapades en sådan organisation enligt en modell som Svenska Stadskärnor funnit framgångsrik.

Projektet har bedömts av den externe utvärderare, Agneta Halvarsson från Apel Forskning & Utveckling, som ett mycket lyckat projekt. Uppställda projektmål är nådda och satsningarna på att samtidigt utveckla med medel både från ESF och ERUF gav goda resultat.

En viktig faktor för att projektet blivit så framgångsrikt är det ”dialogarbete” Hallstahammar Promotion drivit under flera år i sitt arbete tillsammans med Hallstahammars kommun. När projektet började fanns därför bra grundförutsättningar för att starta den samverkansutvecklingen.

Omfattning:

  • Antal projektdeltagande företag: 77
  • Antal övriga företag/organisationer som deltagit i utvecklingen: 46
  • Totalt antal företag/organisationer: 123
  • Antal projektpersoner: 263
  • Antal övriga personer: 132
  • Totalt antal personer som aktivt deltagit: 395
  • Budget: 9 miljoner
  • Antal lärtimmar för projektdeltagare: 10.464

Projektets kostnader är redovisade inklusive moms. Totalt har Hallstahammar ”fått tillbaka” 3,1 miljoner kronor. Det är då lokala utbildare som upphandlats, lokaler, förtäring och löner till projektledning, inkl skatter och avgifter.

Projektperiod: 2012-02-01 – 2014-01-31

Projektledning: Mikael Metzmaa, Maarit Jansson, Charles Metzmaa och Jan Fröjdman

Projektets AU: CG Söderberg (Hallstahammar Promotion), Hans Friberg (Näringslivskontoret) och projektledningen. Den externa utvärderaren Agneta Halvarsson (Apel Forskning & Utveckling) deltog som adjungerad.

esf-flagga
Namn
Handelsplats Hallstahammar
Område
Utvecklingsprojekt, ESF-projekt